Standard för trädinventeringar i urban miljö
Beskrivning: Standard för hur vi i Sverige genomför trädinventeringar
En Introduktionsguide till etablering av unga träd
Beskrivning: Råd, idéer och information till allmänheten. ‘En introduktionsguide till etablering av unga träd’ ger råd och idéer för de som inte arbetar med träd professionellt och ger tips om fler källor där det går att få mer information. Även on guiden inte är heltäckande, eller en ersättning för råd av experter, är den ett viktigt redskap för att sprida kunskap till allmänheten om plantering och skötsel av träd.
Klätterträdens osäkra framtid, Trädspalt, Utemiljö nr 4, 2022
Beskrivning: Vi är garanterat många som minns barndomens klätterträd i detalj. Trädet som bara var ens eget och som inte ens bästa kompisen kände till. Vilken fot som man var tvungen att sätta upp först mot stammen för att komma upp och hur barken kändes sträv mot handflatan. Människan har alltid kunnat klättra i träd men är kommande generationer på väg att gå miste om lärdomarna från att klättra i träd som barn?
Vi behöver stora träd, Trädspalt, Utemiljö nr 5, 2022
Beskrivning: Samtidigt som vi vet att större träd bidrar med mer ekosystemtjänster planteras fortfarande många träd som har en mycket liten slutstorlek. Anledningen kan vara en önskan om minskad skötsel eller rädsla för konflikter med husfasader eller annan infrastruktur. Men faktum kvarstår att ett litet träd aldrig kan mäta sig med ett stort i fråga om leverans av viktiga ekosystemtjänster.
Planera för fler kvartersskogar, Trädspalt, Utemiljö nr 6, 2022
Beskrivning: Genom att plantera ett stort antal små trädplantor tätt tillsammans med buskar och perenner kan vi snabbt skapa naturliga miljöer på små ytor i staden. Genom konceptet kvartersskog vill vi introducera er läsare till ett nytt sätt att planera in natur på tidigare outnyttjade ytor och samtidigt engagera och fortbilda medborgare.
Bra alternativ till Rosaceae, Trädspalt, Utemiljö nr 7, 2022
Beskrivning: Utmaningarna med en bristande artfördelning i våra urbana miljöer är vid detta lag vida kända. Trots våra kunskaper kring detta planteras fortfarande många områden med i det närmsta en monokultur av träd som tillhör familjen Rosaceae. För att minska riskerna förknippade med överanvändning, och för att utöka de estetiska kvaliteterna, lyfts i denna spalt en rad exempel på träd som lämpar sig att komplettera våra annars lite överanvända rossläktingar.
Träddiversitet, men hur mycket?, Trädspalt, Utemiljö nr 8, 2022
Beskrivning: Vi har nog alla hört att trädbestånd ska ha en god diversitet. Anledningarna kan vara många, exempelvis att sprida riskerna vid sjukdomsangrepp, skapa upplevelsevärden för medborgare eller öka mängden födokällor och boplatser för djur och insekter. Men frågan är vad som definierar en god artdiversitet?
Hur maximerar vi trädens dagvattenhantering?, Trädspalt, Utemiljö nr 1, 2023
Beskrivning: Att våra städer löper större risk för översvämningar som en effekt av klimatförändringarna är inte längre någon nyhet. Vi måste använda alla medel vi har för att förbättra dagvatten- hanteringen och således minska risken för översvämningar. Vanliga åtgärder är nedsänkta aktivitetsytor, öppna dagvattensystem och magasinering under mark. Gemensamt för dessa åtgärder är att de kräver omfattande ombyggnation och resurser för att implementeras.
Vad är ett klimatsmart träd?, Trädspalt, Utemiljö nr 2, 2023
Beskrivning: När vi planterar ett träd hoppas jag att de flesta av oss räknar med att trädet ska kunna bli minst 50–100 år, något annat vore resursslöseri. Vi väljer ofta art med stor omsorg sett till estetik och nutida härdighet. Men det vi ofta glömmer fråga oss är, vilket klimat kommer att vara rådande på platsen om 100 år? Vi borde alltså i större grad fråga oss vilka arter som är rustade för framtida klimat, framtida väder och framtida behov av ekosystemtjänster. De träd som kvalificerar sig genom denna tuffa gallring kan vi kalla klimatsmarta träd.
Träd på skolgårdar – livsviktiga men bortglömda? Trädspalt, Utemiljö nr 3, 2023
Beskrivning: Att träd är viktiga för vårt välmående är ett samband som nog kommer naturligt för de flesta. Nya satsningar görs för att städerna ska bli grönare. Till exempel är 3-30-300-regeln en målsättning som många kommuner jobbar efter, som bland annat innebär att man från varje bostad, skola och arbetsplats ska kunna se tre träd. Ändå hittar vi idag fortfarande gott om exempel där utvecklingen står stilla, eller rent av går bakåt när det kommer till att få in fler träd på skolgårdar i städer.
Vem äger träden? Trädspalt, Utemiljö nr 4, 2023
Beskrivning: När träd fälls kan det riva upp känslor hos den som inte fått vara delaktig i beslutet. Och ibland kan det även i efterhand visa sig ligga ett felaktigt beslut bakom trädfällningen. Även med riktiga beslut bakom en trädfällning finns det goda anledningar att informera om varför trädet sågas ned. Med respekt för att ägandeskap kring träd är komplicerat, och att bara utsikten över ett träd kan betyda mycket för en person, kan vi undvika konflikter och trösta känslor.
Tekniksprång i organisk bransh, Trädspalt, Utemiljö nr 5, 2023
Beskrivning: Det kryllar av ny teknik för förvaltare och konsulter som arbetar med stadsträd. Automatiserad inmätning, sattelitanalyser, uppkopplade fuktighetsmätare och bildanalysering är bara några exempel. I takt med att tekniken accelererar behöver vi fråga oss hur vi bäst kan nyttja den. Och det är viktigt att vi stannar upp och frågar oss hur vi ska använda oss av all ny data.
Flyer greehill inventering av stadsträd
Beskrivning: Informationsblad om trädinventering med LIDAR
